This is our song
Att vakna upp av att bilar kör utanför, så trött att du inte vill öppna ögonen men sedan inse att du är i London och flyga upp, svårt att slå den känslan faktiskt! Efter bara någon timmes sömn masade vi oss upp och flydde rummet för Londons gator. Vi försökte desperat väcka våra kroppar med en frukost från Costa, det gick dock sådära. Men jag och Ida drog oss till High Street Kensington för bio och mys medan Hayley åkte hem (Hayley påminner mig lite om Bethany (heter hon så) i OTH, cheerleadern. Hon är iaf väldigt underhållande)
När vi kom till bion i Kensington kollade vi i en folder och White house down skulle inte visas förän klockan sex här, men tre i Swiss Cottage. Så vi tog den halvtimme långa resan till Swiss Cottage, när vi kommer dit visar de sig att vi har en gammal folder och att bion går klockan sex i Swiss Cottage men klockan tre i Kensington så det var bara att åka tillbaka!
Kan ju säga att denna dag var fylld med otur för min del, redan nu hade jag lyckats hockey tackla en tjej på tuben och det här med bion var bara början. När vi strosar runt på High Street så går min primark påse sönder mitt framför övergångstället som precis fått gröngubbe, så där står jag och försöker samla ihop mina prylar som börjar sprida ut sig lite grann på gatan.. Vi hamnar iaf framför en dörr som det lite halv slitet står Thaimat på men vi var hungriga och det var billigt så vi gled ned för trappan mot källaren, det visade sig vara en riktigt fin resturang men fantastisk thai mat, en riktig guldpärla!
Bion var även den ruskigt bra och vi satt där blandade skratt och gråt, Channing Tatum klättrade upp ett antal steg på hunkstegen igen och kom ikapp det han tappat på senaste! Efter bion började vi gå fem minturs promenaden mot stationen och precis när vi är utanför ingången kommer en kvinna fram till mig och ba "Excuse me, your dress has got stuck in your panties so you're showing them.." BRA MIKAELA!!!! Jag har alltså vandrat längs hela gatan (som är väldigt stor) och flashat mina trosor för halva London, panikade lite smått tills jag insåg att jag har små svarta hotpants på mig just in case, men väldigt stelt ändå.. hehe
Värsta kan dock varit när jag kommer till Paddington för att ska ta tåget hem och inser att jag är på fel perrong och går ut igenom spärrarna igen, som äter upp min biljett. Jag måste alltså säga till en vakt där som får öppna upp maskingen, leta igenom cirka 200 biljetter tills han hittar min och det visar sig att jag har använt biljetten för dit resan och att min riktiga biljett ligger i min plånbok. Jag borde seriöst få en medalj eller något! Ida hade iaf en rolig dag...
Well, vad ska man göra liksom...?
Så sjukligt gott, hit ska vi nästa gång!
Kommentarer
Jossan L
Bevin, Mickaela, BEVIN!!
Jossan L
Dock kan jag uppenbarligen inte stava ditt namn...
Mickan
Heheh förlåt Jossi, inte lätt att hålla koll på allt! ;)
Trackback
