I söndags i Prag diskuterade vi att efter en helg borta saknar man Amsterdam, bästa Amsterdam! Så igår tog jag det lugnt för att ladda om batterierna, långt telefonsamtal, handlade och tvättade, annars sov jag mest. Idag har jag fixat frippan, käkat lyx lunch med Halsey, pluggat med henne och käkat middag samt planerat en liten trip med Carmen och Holly. Bra tisdag!

En helg i Prag är anledningen till denna frånvaro. I torsdags kväll tog vi bussen från Amsterdam och kom fram fredag vid lunch. En helg som bestått av fest, spa, god mat, sevärdheter och allt annat som ingår i en weekend.

Gav Halsey hennes livs första päron på resan dit och hon vet inte hur hon ska äta det..

Vissa kunde sova bättre än andra

Hotellfrukost och spa med Pia, en riktig härlighet

Två bilder från våra utgångar, kul hade vi.

Ett soligt Prag är svårslaget!

Gick självklart till champagnerian och bästa ägaren Pavel kände igen mig den sthlmup resan i våras. På bilden är jag och Fien från Belgien som jag läser cultural psychology med nu.

I fredags landade föräldrarna i Amsterdam och vi spenderade dagen med att promenera runt i Jordan, dricka gott, de fick spana in campus och Diemen. Sedan avslutade vi kvällen med en pang fem-rätters, helt fantastiskt!

I lördags trotsade vi vädret och cyklade upp till två samhällen norr om Amsterdam, Zaandam och Zaanse Schans. Fantastiska vyer och extremt holländskt. Vi tog en färja hem som jag fick styra, så kul! Kvällen avslutades på en pub där Chelsea krossade Everton med 5-0.

Söndagen gav vi oss ut på äventyr igen, denna gång till Den Haag. Vi blev lite besvikna på staden med fick ändå strosa runt en hel del. Kvällen spenderade vi först på min favorit bar och sen avslutade vi med ännu en lite trevligare middag än de jag kan få själv här.

Hade verkligen en sån bra helg och det var med lite tungt hjärta som man sa hejdå! Men snart är det jul och då får vi kramas igen.

Började dagen med en prommis och lite handling, några timmars plugg med en kurrande mage innan det var dags för brunch! Jag, Carmen, Holly och Hollys besökande bror lyxade med pannkakor, ägg, nutella, frukt, ostar och massa härligheter! Så gott och en härlig paus i pluggandet. Eftermiddagen har bestått av mer plugg och nu är det paus i Chelsea- Man Utd. Chelsea leder med 2-0, helt fantastiskt!

Ikväll ska jag repetera lite inför tentan imorgon och även prata med frasi! En bra kväll med andra ord, trevlig söndag!

Yeeeeey

Fredags var minst sagt en känslofylld dag, en ganska opassande dag. Dagen börjar med jag tappar mobilen i golvet och inte bara skärmen spräcks utan själva displayen låssnar från mobilen och halvt hänger löst, fab! Inte nog med det så fortsätter morgonen med att min kära resbuddy Halsey skriver till mig helt förstörd och berättar att hon inte kan följa med till Edinburgh. Stort hjärta som hon har erbjuder hon mig att betala hela min resa eftersom hon bangat, men oj vad jag vill till Skottland. Så hela dagen jagar jag en reskompis, en weekend i Edinburgh för 65€ har jag att erbjuda. 65€ är kostnaden för att byta namnet på Halseys biljett. Denna jakt började vid tolv ungefär och vid fem tiden stod jag fortfarande utan respartner. Alla jag kände hade antingen besök, en konsert, obligatoriskt seminarium eller andra resor planerade. Jag frågade även irländaren två trappor ned som var taggad men tappat sitt pass natten innan.
Stora frågan var om jag skulle åka själv eller skippa att åka när Charlotte äntligen ser mitt meddelande. Hon var en av de första jag skrev till men hade inte varit online. Efter lite övertalning och löften om att hon kommer få plugga två timmar/dag här så att hon inte tappar pluggplanen är hon lika taggad som jag!!!

På tio minuter hann jag känna ett känslorus som inte heter duga. Så vi möttes upp vid sju, checka in, skrev ut biljetter och kollade tågtider.

På rosa moln åkte jag sedan in till city där jag mötte upp Will, Halsey, Pia, Peyman och två kompisar till Pia. Vi hade en sån himla härlig kväll, satt på en uteservering med ett par glas vin och snackade skit fram till klockan ett. Min plan var att vara hemma till midnatt men när man har sånadär härliga människor runt sig så fastnar man lätt! Vid ett tiden insåg jag dock att klockan ringer om 5,5 timmar så att det är lika bra att dra sig hemåt.

Igår kväll träffade jag en vän från Belgien för middag på en mysig resturang. Vi tog ett glas vin och snackade skit i flera timmar, härligt! En fin kväll avslutades med att jag fick en ny härlighet till mitt rum, nämligen en soffa! Min käre flatmate Carmen hade nämligen hittat en soffa på gatan som hon tog in och jag fick då ta hennes gamla. Så nu sitter jag i soffan och skriver detta, så himla fantastiskt att inte bara ha sängen eller en trött arbetsstol att hänga i.

Idag har jag pluggat med mina kompisar, vi har jobbat på en gruppuppsats och haft föreläsningar. Kvällen har spenderats med att hänga med en vän och kollat ännu mer serier.

Hahah asså att flytta denna soffa gick sådär, men tillslut fick vi in den i mitt rum, tillsammans med allt damm i korridoren.

Vi kickstartade måndagen med en fantastisk brunch, asså de hade tryffelolja på deras avokadomacka!!!! Efter det stannade vi på en marknad för lite små spontana köp innan vi tog oss vidare mot Van Gogh museumet. Jag hyser inte något jätte intresse för konst, men var stundtals ändå riktigt trevligt. Införskaffade mig iaf ett museumkort som tillåter besök på alla museum i ett år, gratis! Fick dock säga hejdå till 60€.

Efter museumet hade jag föreläsning och släppte av Gabbi som är en hotelltorsk för lunch på Amstel hotell (Amsterdams motsvarighet till Grand). När min föreläsning var över satt Gabbi redan på campus baren med ett glas vin till mig, vilken tjej va! Så ett par glas på campus så gabbi fick se vart jag pluggar och sedan drog vi hem till mig. Hos mig blev det en vin & plockmiddag i solnedgången, på balkongen.

För att underlätta lånade Gabbi min flatmates hoj och vi drog tillbaka till city, hamnade på hiltons rooftop bar med Kate och Pia. Där delade vi på en ofärskämt dyr flaska och snackade skit i några timmar. Efter det tog gabbi och jag oss ut i Amsterdam natten. Vi hamnade på baren disco dolly och dansade i timmar. När jag sedan går ut för att ta luft upptäcker jag något hemskt, CAMILLES CYKEL STÅR INTE BREDVID MIN! Då har alltså någon junkie varit och snott hennes cykel men inte min. Våra cyklar var nämligen ihoplåsta och kopplade till ett cykelställ. Men trots att vi hade grova moppekjedjor hjälper det inte när cykeltjuvar har olika sorters nycklar som ibland funkar i låsen. Som tur var hade jag ett litet bakhjulslås som de sällan har nyckel till, så jag blev skonad. Enorm panik uppstår hos mig dock, vi har alltså blivit av med en lånad cykel. Kvällen dog ganska rejält, gabbi fick ta en taxi och jag cyklade för brinnande livet.

Som tur var blev Camille inte arg på oss utan förstår ju vilken typ av stad Amsterdam är. Så vi lovade att åka och köpa en lika bra cykel till henne dagen efter. Så tisdagen spenderade vi stora delar att hitta en ny hoj och lås till båda. Som de riktiga affärskvinnorna vi är fick vi en riktigt bra cykel och två lås för 110€. Resten av dagen spenderades vid en kanal men en wok to walk och på ett cafe. När klockan slog fyra behövde jag åka till plugget och vi fick krama varandra hejdå. Tråkigt, men en riktig toppen helg hade vi! Tack min fina vän!

Den nedre tavlan var en av få verk som han skapat som jag verkligen gillade

Mitt favoritställe, balkongen och utsikten över min vackra stad

Hejdå bästa Gabbsan!

Mer eller mindre standard så ägnade jag hela dagen åt plugg igår, satt hemma och jobbade fram tills mitt seminarium vid 15.00 i HRM kursen. Hittills har jag tyckt att den varit basic och fokus på fel saker, men vi hade en himla rolig övning igår och jag börjar få tillbaka förtroendet för professorn igen. Efter seminariumet åkte jag hem och försökte plugga lite till, problemet är bara att det är 100 grader i rummet och hjärnan kokar när man tänker. Så gav upp plugget ganska snabbt och kramades lite med mina flatisar ist. Var på vippen att gå ut men lyckades hålla mig inne, stolt tjej, hej!

Denna bild får mig att fundera på om vi är i Spanien eller Amsterdam. Förstår ungarna, när de var som varmast igår var det sisådär 32 grader. Men ryktet går att sommarens sista dag är idag. Så ska försöka vara ute lite idag.

Som de flesta andra vardagar igår ställde jag klockan, pluggade hemma i cirka fyra timmar innan jag åkte till campus där jag mötte upp Pia. Tre timmar till i bibblan och en föreläsning blev det. På föreläsningen fick vi tillbaka vår första grupp inlämning, japp. Har gått i plugget i 1 vecka och redan haft en inlämning. Den nådde inte riktigt upp till förväntat reslutat så min grupp var väl ganska besviken. Vi har dock 5 inlämningar till på oss som kommer tillsammans utgöra 30% av betyget så nu är det fullt ös som gäller.

Efter föreläsningen mötte jag upp en vän för lite parkhäng innan jag drog vidare för att träffa min holländska Buddy. Jag är alltså med i ett Buddy program. Tillsammans med två andra av min buddys exchange students snackade vi loss om Amsterdam i timmar. Härligt avslut på en väldigt tung dag.

Nu ska jag precis sätta mig och börja plugga igen, även idag kommer jag bara plugga. Ska eventuellt möta upp med en holländare som Amanda & Emelie träffade när de var på resande fot, men vi får se lite hur plugget går först.

Klockan 19.30 var det fortfarande 28 grader. Jag packade inte direkt ned sommarkläder och smälter i hettan varje dag

Cykeln före och efter pimp session, även en bild av hur man måste ta hand om sitt kära vin.

Från beach baren Pllek, sista bilden är med Laine och Halsey

Ett par bilder från det otroligt vackra campuset

Mina härliga flatmates, från vänster: Camille (Frankrike), Carmen (Schweiz), Holly (England), Carla (Tyskland) & Camilles pojkvän som är på besök

Några bilder från den lokala festivalen som höll på i en vecka. Killen i bilden heter Blake & kommer från England, sen är det jag och Halsey på de andra bilderna.

En mindre uppskattad sängkompis

Halsey tappade bort sitt kort och någon hjälte satte upp flera sånna kartonger för att hitta henne och återlämna kortet.

När jag är duktig och inte lagar pasta ser det ofta ut sådär.. Något som jag borde göra mer regelbundet för min kropps skull

En trevligare middag med Pia (Tyskland) och Holly (flatmate)

Efter vår lilla cykel olycka, Pia och jag. Hon fick byta alla vajrar i framhjulet dagen efter.

Från en härligare plugg söndag med Halsey och Chris där vi avslutade med en måltid ute. Kändes välförtjänt efter plugg på vilodagen

Förskräcklig bild, men den enda bilden jag har med de där två. Två av de absolut bästa människorna här borta

Med Chris som är en annan väldigt bra vän

Påvägen hem en kväll i Amsterdam, inga konstigheter.

Bara några minuter ifrån där jag bor finns ett naturreservat, perfekt för långa promenader.

Min arbetsgrupp i HRM kursen, fantastiskt gäng

Avslutar denna bildbomb med en klassisk Amsterdam bild. Jag har givetvis inte fångat allt på bild, men detta är iaf lite av vad jag har haft för mig.

I lördags var alla ordentligt slitna och jag tog mig upp ur sängen först vid två tiden. Eftersom jag inte hunnit packa upp under veckan tog jag mig i kragen och tömde mina resväskor och satte upp mina bilder på väggarna. Äntligen började jag känna mig som hemma. Efter det begav jag mig ut för att köpa nödvändigheter till mitt rum samt ett litet matförråd. Kvällen spenderades bara med tre vänner, våra vattenflaskor och en kortlek. Var så himla skönt att få en paus ifrån allt festande.

Så detta är min otroliga utsikt. Även om vi har en liten cykeltur till city så gör utsikten allting värt det! Tusen gånger om.

Så då var fredagen äntligen kommen och jag kan garantera att det var många som var helt slut i kroppen efter några hårda dagar. Jag valde att ta sovmorgon innan jag promenerade in mot ett av campusområdena där en sportsday hölls. Började med lite dodgeball innan jag valde att åka till city och köpa mig en cykel. Är mycket nöjd med den hittills, så himla många har blivit lurade och uppskattningsvis har 1/3 av cyklarna redan gått sönder! Än så länge rullar min fint och har inte blivit stulen, så hoppas det håller.

Vid 18.00 började en BBQ för alla studenter där jag bor, de hade verkligen ordnat fint med party-tält och massa mat. Jag minglade en hel del med ett gäng britter och lite annat folk. När bbq stängde drog vi oss in mot city och våra coachers flat för pre party. Den stora festen började vid 11 och höll på enda till 05, riktigt galet blev det och jag landade först i sängen vid 06. Introveckan var verkligen sjukt rolig och är så glad att jag hamnade i en grupp där jag träffade så många vänner.

Ett par snapshots från BBQn

Påväg mot city stannade vi för en shot på världens gulligaste ställe, så mycket random prydnader. Bild nr 2 är ifrån när vi intog scenen och skapade en mindre uppskattad trend hos vakterna där alla dansade galet på scen.

Ett stort tack till världens skönaste coacher som ledde oss igenom veckan och dessutom öppnade upp deras hem för massa fester. Riktiga stjärnor!

Så då var torsdag kommen, på programmet hade vi inte alls mycket. Började med en crash Course i holländska och jag insåg rätt fort att jag inte är språkligt lagd! Men sanslöst kul hade vi ändå. Eftersom det fortfarande var sanslöst varmt drog vi oss till en större flod där vi badade och chillade i gräset hela eftermiddagen, så himla gött.

Efter badet bestämde vi oss för att käka hos Mabel som bor relativt nära och hänga där innan kvällens fest. Klantig som jag är hade jag glömt trosor så för att undvika urinvägsinfektion valde jag att köra näck under mina brallor. En mysig middag hos Mabel och vi drog oss senare till våra coacher för pre drinks och sen ut på klubben. På klubben så dansade vi järnet, och vad händer... Första gången jag går ut på klubben näck under brallorna spricker de över heeeeela röven. Hahahahah så himla sjukt! Mina byxor har aldrig heller spruckit tidigare, vilken jävla tajming. Som tur var hade en italiensk kille i huset bredvid mitt en tröja jag kunde knyta runt höften och sen festa vidare.

Påvägen hem hoppade jag på en nattbuss, stolt för att jag inte behövde ta uber, för att sedan upptäcka att jag är på fel nattbuss. Hoppar av för att vända, blir obekväm på busshållsplatsen och får ta en under hem. Fail deluxe!

Haha, asså hålet var verkligen såå stort!

I tisdags kickade introduction week igång, vilket är anledningen till min radiotystnad. Jag sällskapade dit med mina hallmates och vi blev indelade i grupper. Första dagen strosade vi mest runt i stan och svettades något oerhört. Amsterdam har fått en heatwave och de märktes verkligen. På kvällen käkade vi middag och hängde i en park, när klockan tickade så började flera och flera droppa av. Slutligen var det jag, Pia (tyska), Halsey (Amerikan), Chris (Amerikan) och våra två coacher Nick och William kvar. Vi bestämde oss för att vara lika unga som natten och drog till coachernas kollektiv. HERREGUD! Föreställ er den typiska holländska stereotypen och där har ni deras kollektiv. Folk rökte inne, båda cigg och joint, det var fullständigt kaos, de hade en liten hund som sprang runt och ingen verkade bry sig om något förutom att festa. När chocken lagt sig och några öl hittat magen drog vi vidare till ett par barer där vi dansade tills vi stupade, slutligen landade jag i sängen vid halv fem.

Vi hade lovat varandra att alla skulle komma till Brunchen hur förjävligt vi än mådde. Alltså var det bara att släpa upp blykroppen efter bara några timmar i sängen. Eftersom jag inte har hunnit köpa en cykel ännu och jag konstant är vilse i staden tog jag en uber till Brunchen och upptäckte att vi var 3 av 6 som klarat oss dit. Hahah.

Denna dag var om möjligt ännu varmare och vi startade med en kanalkryssning. Helt fantastiskt och sinnessjukt varmt, alla bokstavligen smälte in i kanalerna. Men oj vilken vacker stad jag är i! Har tyvärr inte så många bilder, men ska bättra mig. Vi fortsatte dagen med zoo, tycker det är lite jobbigt med zoo. Tror det var sista gången för mig på ett bra tag iaf, vill jag äta kött kan jag iaf göra detta för djuren.

Efter zoo åkte jag hem och tog en dusch innan jag mötte upp alla för en international dinner. Meningen är att alla ska ta med sig en maträtt eller snacks från deras hemland så får man gå runt och käka olika länders mat och mingla. Jag hade inte haft tid att laga något men hitta salta lakrits fiskar i butiken som jag tog med, salta sillar kändes svenskt och fint! När alla ätit klart blev det dans halva natten, democracy on The dancefloor då man fick rösta vilken kategori de skulle köra, mycket skoj! Vi strosade lite i city på natten i jakt på en najs bar men bestämde oss för att sängen var en bra ide.

Några snapshots från en väldigt varm kanalkryssning

Två snapshots på grupp nummer åtta

Söndag, min sista dag i Sverige. Pappa kom upp och kramade mig innan han for iväg till Paris, en helt sömndrucken Mikaela gjorde att farvälet var smärtfritt. Tog sovmorgon och sedan gjorde jag och mamma en scones brunch, matkoma deluxe. större delen av dagen gick åt till att fixa och trixa med det sista. När vi äntligen var klara kom Amanda förbi en liten stund och frasse hann även komma förbi och kramas massa.

Jag och mamma avslutade kvällen med hennes födelsedagspresent, en charkkväll med bara mig. Tror det var den bästa charken jag har ätit. Jag passade även på att sova med mamma, inte ofta sånt händer numera. Vi kom i säng lite väl sent då klockan stod på 3.30 morgonen efter, men en sån härlig kväll gör det helt klart värt de!


Så kom dagen, 22a augusti. Lite roligt att Becca och Co skulle åka till Grekland samma dag, deras plan gick 06.50 och mitt 06.10. Så vi hade bestämt att sammanstråla på Arlanda för att mysa lite. När jag står och gör mig iordning på morgonen smsar Becca att de är påväg till Arlanda och frågar hur det går för mig, och där står jag inte påklädd och chillar... Efter alla resor till England har jag blivit rätt lugn med att hetsa till flygplatsen, något som stressade upp mamma lite. Men vi hann i god tid, kramades hejdå och jag går igenom säkerhetskontrollen. Precis som för nästan exakt tre år sedan är det mamma som vinkar av mig, och precis som för tre år sedan är det inga tårar, bara leenden. Tycker det är så härligt och skönt att vi vet, det kommer bli bra!
Jag promenerar sedan bort och möter upp Becca och gänget för lite snack och häng innan det är dags att gå till gaten.

Allting flyter på och jag är så nöjd med tillvaron, tittar på klockan och inser att vi skulle ha lyft för flera minuter sen. Piloten ropar ut i högtalarna att bagaget och antal ombord inte stämmer överens och att de måste kontrollera allt. Eftersom jag har en lång mellanlandning är jag rätt lugn, men när dryga halvtimmen gått och ingen information kommit börjar det bli svettigt. Vi lyfter cirka 50 minuter sent och kabin personalen spenderar stora delar av flygningen att berätta vart folk ska och vilka som måste springa mest.. Känns sådär tryggt nu.

När jag går ut ur planet har jag drygt fem minuter till boarding och 35 till avgång. Dock har jag ingen aning om var jag ska, E12. Säger mig inte mycket! Så jag börjar springa, kommer ut i terminalen och ser att den är 50 meter bort! Så himla skönt!

Väl i Amsterdam lyckas jag sno åt mig flygplats wi-fi och så fort de kommer igång får jag ett samtal av Gabbi. Under den långa väntan på bagaget får jag en miljon tips och uppmaningar om hur man är social och skaffar vänner på en gång. Haha. Slutar med att jag kommer iväg och blir stum när jag träffar de andra studenterna, efter ett tag kommer Philip från Sydney fram och snackar med mig. Tack som fan för det! Vi satt bredvid varandra på den halvtimme långa bussresan och jag fick således min första vän i Amsterdam. När vi hoppa av bussen hade jag hittat mitt mod igen och började snacka med två tjejer som såg coola ut, Haysley och Lindsey från USA. Så vi fyra tog oss igenom hela processen att få nycklar, registrera oss för city hall osv. Dock struntade vi i en registrering som hade 4 timmars kö och drog hem för att packa upp istället.

Alla som följt mig vet att mitt framtida hem gjort mig skitnödig så fort jag tänkt på det. Hur skulle mina hall-mates vara, kommer toan vara möglig eller inte, får jag utsikt över staden?

Kommer in i byggnaden, den luktar instängt, tar hissen. Som bara går till våning 14(???) inser påvägen upp att denna hiss bara stannar på jämna nummer och den andra stannar på udda nummer. Ist för att åka ned och vända släpar jag upp mina väskor sista våningen och svetten rinner om mig. Kommer in, inga hall mates syns till. Låster upp mitt rum och ser att det inte är ordentligt städat. Här vill jag börja gråta, men då öppnar jag badrummet och ser att jag har en riktig duschhörna, mögel existerar inte och det enda felet är det spygröna duschdraperiet med ciggfläckar och annat skit. Alltså en Quick fix. Jag går vidare in mot fönstret och balkongen, min utsikt är milsvid och jag ser ut över hela staden, helt magiskt!!!!
Precis som resten av rummet var balkongen inte städad utan mer likt en soptipp. Gött med en trasa som de börjat växa svamp på, vad som ser ut som joint fimpar, en möglig matta, en cykelram och annan skit.

Jag lät det inte sinka mig utan började städa rummet, först torka jag av alla ytor, hyllor, sängram, garderob osv. När de var klart hörde jag röster i korridoren och gick ut för att möta två av mina hall-mates, namn? Från Frankrike och Carmen från Schwiez. När vi står och små snackar i korridoren kommer Carla och hennes mamma (från Frankfurt) in i korridoren med massa väskor. Vi snackar lite till och Carmen erbjuder mig hennes mopp och sopkvast samtidigt som Carla och hennes mamma erbjuder mig att få hänga med till Ikea och handla lite inredning, när de ändå har bil. Så 100€ på varor från Ikea.. Men det blir lätt så!

När jag kom hem var klockan halv tio och jag hade bara ätit två mackor på hela dagen, en lång funderar kring huruvida jag skulle käka middag och behöva ta mig ut igen eller sova däckade jag fint i sängen.
Extremt långt inlägg detta, men så himla många nya intryck!!

Idag en det exakt en månad kvar tills jag flyttar och det mesta ser väldigt ljust ut. Igår fick jag reda på att min erasmus ansökan var godkänd men att jag måste skicka in lite dokument för att göra den komplett, de där extra tusenlapparna EU bidrar med känns väldigt uppskattade. Även min kurser på uni är lösta, transport när jag landar och jag är anmält till introduction week. Det enda som inte har löst sig ännu är ett boende, men jag väntar otåligt.

Jag bör inte hävda att jag har ett enormt kontrollbehov, men en bra stor dos av det har jag ändå. Alltså börjar det krampa lite i magen av att dagarna tickar ned och det enda jag kan göra är att vänta och se. Jag har nämligen anmält mig till en boendetjänst som utförs av universitetet, det är ingen garanti på boende och de vill inte bli kontaktade fören den 8e augusti utan kontaktar de som blivit/inte blivit erbjudna boende löpande. Redan i juni skickade jag in min ansökan och sen dess har jag bara väntat på mejlet som ska trilla in, ett ja eller nej? Delat boende eller privat? Vad jag mest har fokuserat på är att jag vill ha privat badrum, men nu känner jag mest att jag vill ha en säng, ett tak och fyra väggar. Otåligheten börjar krypa in under skinnet och inom två veckor SKA jag ha ett svar, blir det ett nej kommer jag få det tufft att hitta boende. Men det läser väl sig, det gör de alltid!

Till lite roligare nyheter så ska jag idag träffa en tjej som också flyger till Amsterdam för utbyte, precis som mig pluggar hon på SU. Hon har fått boende genom samma organisation som jag väntar på svar ifrån. Det ska blir roligt att få träffa henne, veta mer om hennes förväntningar och se om det kanske blir en framtida Amsterdam homie.

För tre år sedan var jag i Ayia Napa med ett gäng av mina bästa vänner. Vi hade två veckor av skratt, sol och fest, vi hade chansen att umgås konstant innan jag skulle lämna min familj, vänner och Sverige bakom mig och dra västerut till England. Jag minns att min kropp nästan stängde av, jag förstod inte riktigt vad jag skulle göra eller innebörden att inte kunna luta mig tillbaka på de som alltid följt min väg. Veckorna innan avresa försökte jag bara ha roligt, umgås med vänner, familj och gå igenom packlistan sisådär 100 gånger.

Jag har ju redan gjort den stora avfärden, sagt hejdå, vi ses om ett år, lämnat den enda bostaden jag har minnen ifrån. När vänner frågar nu ifall jag är nervös, stressad eller bara taggad känner jag mest en längtan, ett desperat behov att få komma till Amsterdam. Nästa äventyr ligger framför fötterna på mig och jag vill bara rusa fram klockan så jag kan köpa en secondhand cykel och upptäcka min nya stad.

Samtidigt försöker jag påminna mig själv, jag har nästan fem veckor sommar kvar. Även om jag har jobbat endel och jobbar hårt nu för att lyckas finansiera mitt halvår är kvällarna långa och sommar Sverige inbjudande.

Jag har ju redan gjort det här en gång. Därför ska jag lära mig från Mikaela 2013 och inte stänga av, inte stressa samtidigt som längtan att komma iväg ska hindra mig ifrån att leva i framtiden, som utbytesstudent redan nu.

Familj, vänner, bekanta, randoms och alla ni som jag vet bara äälskar att stalka mitt liv - efter ungefär två års tystnad är jag tillbaka! Inte mycket klokare men lika sprudlande glad över äventyret som ligger framför mig.

I augusti 2014 hade Stockholms Universitet upprop för alla som skulle börja studera på PAO-programmet. Efter namnen blivit uppkallade och extremt många individer med kvinnliga röster accepterat sin plats frågade programansvarige ifall det fanns några studenter med frågor. En ivrig Mikaela räcker upp handen och frågar "finns det en möjlighet till att göra en utbytestermin, och isåfall när?" Svaret blev termin fem och väntan skulle bli två år.
Dessa två åren har dock varit allt annat än en passage mot utlandet och världen, jag har lärt känna fantastiskt individer, växt så jag inte förstår hur jag möjligen kan få plats i mina 171 centimeter längre?!? Men framförallt har jag bildat mig en dröm om framtiden.

Efter fyra terminer kantade av tentahets, tenta öl, två fantastiska weekends till Prag och Warszawa med plugget, en skidresa till Åre med samma gäng och föreläsningar som ena dagen varit mind-blowing för att nästa ge alla en möjlighet att sova ikapp nattens sömnbrist. Jag har varit med och startat upp ett utskott i vår fantastiska studentorganisation och förhandlat med otroliga människor inom samma bransch, jag har druckit öl på billiga hak och gått på storslagna sittningar.

Att lämna Stocholm, min pluggrupp, vår studentorganisation och röda linjens tunnelbana känna jobbigare än jag kunde tänka mig. Men trots detta har drömmen alltid varit stark, längtan har varit större och beslutsamheten om att vara Au Pair i England inte räckte - jag måste ut i världen, göra mer, se mer, leva mer!

Efter många om och men, mindre än ett dygn innan sista ansökningsdag stod jag ovetandes om vilket väderstreck jag skulle åka mot. Den kvällen spenderades på min käre väns fest där jag efter en lång utfrågning och en förhöjd promillehalt lyckades får fram ett vinnande Universitet och Amsterdam snubblade över mållinjen precis före Canterbury (England). En lång ansökans process som jag inte tänkte uttråka er mer nu började och idag står jag här, utan boende men med plats på universitetet i Amsterdam och en enkelbiljett som har 22 augusti stämplat på sig. Om 45 dagar tar jag mitt pick och pack och ger mig ut på "Mitt livs äventyr - part 2".

Häng med, det blir kul!