Take a chance you never know what might happen

Jag började resan tidigt imorse till Reading där jag gick runt ett tag och köpte lite fler julklappar. I brist på pengar och en tung väska bestämde jag mig för att ta bussen ut till Heathrow och hänga där med en bok till planet gick. 
När jag droppade väskan noterade jag en svenne som gjorde samma sak bredvid mig, och när jag kom upp och såg kön till incheckningen höll jag på att svimma av! Helt ärligt 400 meters kö. Tjejen stod bakom mig i kön och jag var så uttråkad och otaggad på att spendera de nästan tre timmarna i väntan på flyget själv så jag sa " hej, jag vet att det här kommer låta konstigt men jag har inte lust att döda all tid själv, så vill du ta en kaffe tillsammans?" Lite paff blev hon men hon svarade jag och det visade sig att även hon var Au Pair, skit kul!! Vi gick till Starbucks och babblade på under dessa timmar och tiden bara flög förbi, innan vi hoppade på planet tog vi varandras nummer och ska ses i London efter nyår är planen.

De jag är mest stolt med över detta är att jag faktiskt vågade fråga, jag har alltid varit modig men innan flytten hade jag aldrig gjort något sånt här! Ganska fascinerande hur mycket man kan växa på bara några månader. Nu ser jag mest fram emot en kväll med familjen och även min bästa bästa mandy som kommer för en sleepover! 
Notera att man inte ser köns slut och att vi var halvvägs här...






Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Just live.

Det tänkte jag iallafall försöka göra under ett halvår i Amsterdam

RSS 2.0