Fint att fira födelsedagar
killarnas morfar fyllde år för ett tag sen. Men igår var det dags för födelsedagslunch. Nu ska vi dock inte förhasta oss, har en liten anekdot från morgonen.
Ally körde hem mig vid 10 tiden, hade lovat att vara hemma 11-11.30 för att hjälpa till innan lunchen. Kommer hem, huset är halvt olåst (låset som alltid är låst är låst men inte de som man låser när man lämnar huset). Ingen är hemma, en vit van står bredvid uppfarten och föraren kollar in mot huset. Bakdörren är öppen och hunden är ute. Ytterst förvirrad är jag i detta skede. Tar ännu ett varv, kollar ut i trädgården. Då, andra gången ser jag byggaren i ett av dikena han gräver. Hahah. Blev lite små orolig först.
Iaf, vid lunchtid gick vi ned till Moulsford Rec och paviljongen. Det var ungefär 50 pers där, inga unga förutom barnen. Snackade dock lite med två as häftiga gamlingar (en av dem använde Fuck så som man använder jävlar). De var författare respektive hjärnforskare. Så mycket härliga historier. Bra trevligt. Det bjöds på god mat, mina ungar glänste med trumpetspelande och ett par fina tal hölls. Jag lämnade gänget vid fyra och gick hem för vm, chill osv. Hann även med en liten promenad med Lewis på kvällen. Lugn söndag men helt klart värd dag!
Hahha, H tog massa bilder på mig och Tallie när vi busa och dansa
Luffar lördag
Någonting har hänt med mig på senaste tiden. Jag vaknar mellan 6-9 om mornarna och somnar inte om. Det är helt sjukt. Igår orkade jag dock inte kliva upp så låg i sängen och myste till tolv. Sen fixade jag mig och drog iväg med Magnus och Rebecca för att käka lunch på en pub med thai mat. Eftersom de hypar indisk mat i detta land så blir det inte thai överdrivet ofta. Alltså är varje gång extra uppskattat! Vi fortsatte in till Wallingford för lite ärenden. Eftersom vädret var sådär åkte vi till Rebecca för en kopp te innan vi drog till Magnus och kollade Brazilien - Chile.. Riktigt bra match!
Första delen av kvällen spenderades hos Rebecca där vi lagade tacos och kollade 21 jump street. Mag hade inte sett den och vek sig dubbel av skratt, hysteriskt roligt! Vid tiotiden kom Ally och hämtade mig och vi drog till hans och Pauls ställe. Bra lagom lugn lördag.
Hon har en sån söööt hund
Sportsday
Igår var det sports day i skolan. Tydligen ett stort event där många posha familjer "skryter". Så iprincip är det friidrotts tävlingar mellan "the houses" och föräldrarna har med picknick & minglar. När jag tänker picnic ser jag ett par mackor, en kall paj, saft, jordgubbar och lite choklad framför mig. Så tänker de inte på Moulsford Prep.
Här fanns Champanhe i överflöd, pajer, hälsosamma sallader, bakelser, tacos, folk satte upp partytält, bord och dekorerade med flaggor och blommor. Det var fina ostar, exotiska frukter, sushi och ännu mer alkohol, för mycket pengar, för mycket lyx.
Dagen var trots detta bra. Hängde med Rebecca & Sebastian (Au Pair från Tyskland) båda de har kids i min skola. Dessutom fick jag spendera massa härlig tid med mina pojkar. De kan vara så fina de. En hel dag där tog kål på mig och på kvällen trixade jag ihop tacos till alla innan jag kröp ned i sängen väldigt tidigt. En bra fredag!
Måste varit minst 50 party tält där. Behövdes dock med tanke på allt regn
Lite för mycket sats till en picnic
charmig bild på Rebecca med Sebastian i bakgrunden
Dagen avslutades med dragkamp.
Torsdag
Känner precis som Ida att jag börjar tröttna på bloggandet då veckorna ser mer eller mindre likadana ut. Men idag har jag varit på gymmet, gjort lite bra saker och spanat in Ally & Pauls nya lya. Helt sjukt att de har ett hus liksom! 
Hittade iaf en leksaksfotboll.
Ett trubbigt nattliv
De senaste nätterna har jag inte upplevt några problem alls att somna. Jag är svintrött och precis som genom alla mina 20 år dröjer de inte längre än 10 minuter de flesta kvällarna innan jag är inne i en sovande dvala. Dock är det ungefär vid 2-3 tiden på natten de ät börjar. Mardrömmarna! Och nej, nu pratar jag inte om monster eller så. Utan stressen över att jag inte är färdig här, allt som sker när jag lämnar och vad det innebär kanaliserar sig i mina drömmar.
Varje natt glömmer jag saker, springer hela tiden. Men jag kommer aldrig, aldrig ikapp. Inatt var jag på hotell med alla från sports camp, men jag missade festen för att jag hela tiden glömde skorna, hissen åkte sakta, jag glömde plånboken och trapporna var som en labyrint. Att spendera varje natt i stress mellan 3-7 är riktigt jobbigt. Jag hoppas att mardrömmarna snart försvinner. För sanningen är ju, även om det gör ont i hela kroppen att lämna om två veckor och en dag så skulle jag välja att komma över att stanna alla dagar i veckan. Jag vill hem. Men uppenbarligen är jag inte redo, eller har mycket kvar att bearbeta.
What makes life beautiful
Vilken härlig dag jag haft. Lugn morgon, härlig promenad, gick ned med Tallie till floden vid elva. Bestämde mig för att bada, en grej som är på min bucket list. Så jag badade, i Themsen. Trodde de skulle vara kallt och förjävligt. Men jag flöt runt ett tag och hade det så härligt. Tallie blev helt galen och simmade runt runt i vattnet. Haha. Lugn eftermiddag med lite härligt Skype innan jag drog till puben på kvällen. Lisa flyttar hem imorgon, så jag, Lisa, Magnus, Lewis och Alex satt och snackade till klockan var halv 12 och vi insåg att vissa skulle upp om sex timmar. Förstår inte hur jag ska kunna flytta ifrån detta gäng, jag gillar de så så så mycket! Hade en super kväll och det var många gånger vi låg dubbelvikta av skratt.
Där stack en fot upp lite snyggt
Galna hunden
Försökte ta selfie med oss i vattnet
Jag hade en fantastisk badstund för mig själv.
Nedräkning
Igår var jag på engelska, efter gick jag och Emma för att käka och hänga lite. Bra härligt osv. På kvällen chillade jag mest och lyssnade på massa P3 dokumentär, så otroligt bra de är.
Idag har jag varit på gymmet, kollat för mycket tv och nu väntar jag mest på England ska börja.
När glädjen överträffar allt
Vilket liv hörni. Helger som dessa är anledningen till att man bara vill ha mer av livets godheter. I fredags var jag och Lisa på bio. Rebecca skulle hängt med men hon var sjuk, så fina som vi är åkte vi förbi med glass och en tidning. Iaf så såg vi på the fault in our stars. Den var bra, mycket bra!
Ni vet på julafton vaknar man ofta tidigt av vetskapen att det äntligen är dags. Lite så måste det ha varit igår då både jag och Ida vaknade vid sex. Haha. Vi snackade på Facebook och hon började färden hit. Lewis och jag hämtade henne vid 12 på stationen och fortsatte sen till tescos. Stor shopping inför kvällen blev det. Sen drog vi hem till mig, fixade lite picnic , tog huden och gick ned till floden. Där åt vi, pratade, lyssnade på musik och ba va. Vi började även fiffla med kransarna. Lite för sent återvände vi hem till mig för att börja fixa oss. Planen var att vi skulle vara hos Lewis 16.30 och fixa. Vi kom dit 17.45 , hhahah. Bra jobb!
Kvällen då, mycket folk kom rätt sent pga att de har liv. Så vi började lätt med garden jenga , första grenen i femkampen (som blev trekamp) och massa härligt häng. När resten av folket kom började vi med sillen. Detta var ju något nytt för alla britter och Lisa så vi njöt. Jag såg framför mig hur mina vänner ansikten skulle vrida sig av avsky. De gjorde dem inte. Faktum är att alla tyckte sill var okej, men de hatade snapsen. Haha. När vi sjungit sånger , några shotade sill spad, ätit sill och potatis, haft lite potatiskrig (japp mogna) så körde vi en härlig BBQ.
Vidare fortsatte kvällen med ölkubb, norskfylla (VURPOR!!) , massa snack, dans osv. Måste berätta om vurpan jag lyckades med. Ally, Ida och jag är på väg ut i trädgården, de är mörk och jag vill gena. Det ångrar jag, det var en fet grop i gräsmattan och jag faller pladask mitt framför alla. Är vi förvånade? Nej! Dessa vurpor har lett till 3 stora sår och blåmärken och två mindre, världsklass! Efter en fantastiskt rolig kväll med finaste gänget somnade jag på ett golv då alla platser var upptagna kring tre tiden.
När folk började röra på sig vid sju imorse var man ju inte lycklig. Fy. Men de va ba upp och städa innan jag och Ida gick till tescos och handlade mat för att köra ännu en picnic. Lämnade Ida vid ett tiden, sov bort dagen och har skypeat med föräldrarna och rensat garderoben under kvällen. Nu kommer ett regn av bilder, Enjoy!
Picnic i lördags med svenskt godis som vi hittade hos Lewis
För bra för att va sant.
Hur midsommriga var inte vi?
Graden jenga
En av grenarna
Ida o bakgrunden, kan inte sluta skratta
Så himla idylliskt
Jag och bästa Lewis
Ännu en bild på mig och bönan
Dags för den fasade sillen
Taggad tjej!
Emma älskar sill tydligen ;)
Kunde inte sluta skratta åt att Alex la dit ett tuggummi, just in case!
Typ lika taggad som Ida, p.s visst var kransarna bra!
Ally, jag och Emma. Vi hann inte sätta blommor i alla kransar så Ally fick en grön, hahaha.
I vårt gäng bör man passa sig för att somna först!
Trots att man var död va man glad idag
Tagga tagga tagga
Idag är det midsommar som gäller i England. Jag är sjukligt taggad! Ida är på tåget hit, sillen, snapsen är inköpt. Nu börjar resten av förberedelserna inför en fantastisk kväll med bästa bästa gänget!
För det finns inte
För det finns ingen mer oemotståndlig varelse. Jag kan se framför mig hur mamma och pappa (mest pappa) säger "men tallie" när de ser denna bild. Hon är så fin, min Tallulah! När sanningen slår en som en käftsmäll
Något som har gjort livet i England mycket lättare är vetskapen att det finns ett liv hemma som väntar på mig, som tar emot mig med öppna armar när jag är redo att komma hem igen. Mamma och pappa väntar på att få ha en unge i huset igen, mina vänner väntar på att jag ska fylla luckan i "gänget" och brollan väntar på att ha sin sköna lilla syster i samma stad. Det finns ett rum, ett liv och en stad som tar emot mig med kärlek, den har alltid funnits där och kommer med största sannolikhet göra det.
För några kvällar slog det dock mig. Detta gäller ej i England. Insikten slog mig rätt i ansiktet och för första gången på länge slogs jag av en ångest som gjorde ont i kroppen. Sanningen är ju att när jag lämnar landet kommer min plats inte finnas kvar i väntan på att jag ska återvända och fylla hålet. Det kommer en ny människa för att fylla upp efter mig. Tallie kommer ha någon annan som går med henne, som skrattar, pussar på och gosar med henne. Ungarna kommer ha någon annan att spela dålig musik, tävla i massa saker och hitta på överraskningar till de. Min säng. Min mysiga säng kommer vara någon annans mysiga säng. Våra kill kompisar. Allting förändras. Detta kommer om veckor inte vara ett liv jag har tillgänglighet till, förutom i mina minnen.
Jag älskar detta liv, inte lika mycket som jag älskar allt jag har hemma. Men detta innebär inte att jag kan smälta faktumet att mitt liv snart kommer vara historia. En del av min bok kommer sätta punkt och jag ska gå vidare. Fan vad svårt det är att gå vidare när man vet att det är permanent.
Jag inser att jag kan låta överdriven och dramatisk med tanke på att detta händer så ofta. Men nej. För detta liv har förändrat mig och jag vill ha det kvar. Jag vill ha en kombination av allt jag har här med det som jag har hemma. Jag vill ha kakan och äta den. Fan. Varför är det så svårt att lämna något bra för att ge plats för något nytt och bra?
Kanske kan vara ett råd till mig själv
Som en lång väntan
Hallå där. Livet nu ser ut som så att måndagar och tisdagar sliter jag häcken av mig medan jag resterande av veckan går på gymmet på förmiddagen för att sen chilla tills de är dags att hämta killarna. Vi spelar cricket, pingis, kollar vm och chillar mest.
Igår drog jag dock till Ally för att kolla England. De var inte nöjda hos honom, hahha alla va lite små griniga. fick mig att sakna tv soffan med familjen när Chelsea gör en kass match och jag börjar tjafsa med Oscar. Eller snarare han med mig.
En vanlig tisdag
Som vanligt på tisdagar slet jag arslet av mig de första timmarna för att kunna känna ett lugn på vägen till gymmet. Det blev ett hårt pass innan jag vandrade hem igen. Lyssnade på P3 dokumentär och alla som inte lyssnar, ge det en chans! Jag som var så ung när Hagamannen härjade har endast hört om honom utan att veta mera. Trodde att han härjade i Stockholm men tydligen så finns det ett Haga i Umeå där han utförde sina övergrepp. Så himla lärorikt och intressant, hemskt men fängslande.
Jobbade lite, solade och snackade med Gabbi , jobbade lite mer, sökte jobb och nu kolla jag vm. Helt okej dag måste sägas. Hyfsat trött så blir nog sängen snart.
Nöjd tjej efter gymmet.
Kvalités lirare
Måndag, som alltid annars en fullsmockad dag. Ett härligt sätt att starta veckan på. Efter 1,5 h jobb på morgonen kombinerade jag strykning och Skype med Ida tills det var dags att gå på engelskan. Där träffade jag äntligen Emma igen, viktig catch up. Så himla skönt på lektionen när man slipper oroa sig för ett prov, kunde ta in väldigt mycket! Efter skolan hämtade jag upp killarna plus en kompis till de, vi kikade Tyskland - Portugal. Dock drog de iväg med mina värdföräldrar så jag körde lite mer fotboll + strykning. Strax efter sju gick jag till macken där Rebecca plockade upp mig. Vi svängde förbi Lisa och drog vidare mot bion. Planen var att se The fault in our stars som började 8.30, dock så var det tydligen endast en förhandsvisning och man behövde något speciellt kort. Så vi satte oss i bilen och snackade skit i en timme innan vi åkte hem igen. Vi bokade även biljetter till bion på fredag kväll, så bättre lycka då! Avslutade kvällen med en film hemma, nu är klockan egentligen lite sent, men men. Godnatt på er!
Du gamla, du fria
Åkte ju som sagt till Ikea med Ally idag. Hans mamma bangade, men vi mötte upp Paul där och de valde ut lite möbler tsm. Jag roades något otroligt åt deras uttal på svenska namn och svårigheter att välja möbler. Men efter många om och men var de klara med deras gemensamma val och Paul rullade hemåt medan jag och Ally fortsatte jakten efter möbler. Ally var tydligen Ikea oskuld och fick lära sig att man alltid köper massa fantastisk skit på Ikea den hårda vägen, att jag peppade honom till att spendera kanske inte gjorde saken lättare.
Efter att ha gått vilse ett antal gånger kom vi äntligen till kassan, där råkade Ally sno med sig två blommor och vi hade glömt att hämta tre av delarna till en garderob han skulle ha, snyggt jobbat. Dock ingenting vi inte klarade av, nästa problem uppstod på parkeringen, få in allt i bilen. En liten Ikea arbetare kom och hjälpte oss och efter trettio minuter lyckades vi lasta in allt. Detta slutade med att garderober stack fram i framsätet och jag fick sitta bakom honom på vägen hem.
Dock tog vi oss en runda upp till resturangen innan vi åkte, KÖTTBULLAR! Så gott. Oj så gott! Jag kan inte förklara lyckan när brunsås, köttbulle och lingonsylt blandades i munnen, det var eufori. Det blev även en vända i swedish Market och jag handlade tre sorters sill och massa snaps. Lite marabou till pojkarna slank också ned (för att vara ännu mer ärlig har jag nyss tryckt i mig 100g & min värdföräldrar undrade varför jag inte va hungrig).
Väl hemma hos Ally lastade vi ut allt och dog lite i soffan innan jag fick skjus hem. Nu ska ja spendera kvällen med Malcolm Gladwell och eventuellt lite vm.
Jag vill typ tillbaka till Ikea igen
Britterna lär ju älska denna kombo
Att möta ett nytt ställe
Något som jag ska börja göra mer i Sverige är att upptäcka mitt egna land. Herregud vad underbara platser jag har hittat här, måste ju vara samma sak i Sverige då! I lördags åkte jag och Giulia till Bristol, vi visste ingenting om staden. Så härligt att bara promenera runt och lära sig saker allt eftersom.
Vi promenerade väldigt mycket, upp och ned, tittade på broar, kyrkor, gick i vackra parker och åt glass vid hamnen. Utöver detta gick vi även in i en uppblåsbar ljus labyrint. Så. Jävla. Ballt!
Det var som en annan värld där inne och färg fick ett helt nytt ljus i mitt liv.
Bristol överträffade mina förväntningar, att det bjöds på sol gjorde bara det hela ännu bättre. Var hemma runt åtta och käkade samt vilade lite innan Giulia kom för att titta på England- Italien, kan inte säga mycket för somnade och sov igenom större delar av matchen, haha.
Bristols vackra katedral
Så mycket som de blåste på bron var de tur att man hade underklänning
Som en mini golden bridge
De var svin härligt där uppe, bästa med Bristol utan tvekan!
Inne i färg labyrinten
Man kunde även lägga sig och chilla där inne
Självklart gör de sig inte på bilder, men sååååå ballt
Vi diggade dräkterna man hade på sig där
Frozen yoghurt vid hamnen, i solen, helt ok.
Blixtar och dunder, skrämmande stunder
I fredags natt / sen kväll var det som att ett nytt krig utbröt! Världens åskstorm, har aldrig sett på maken. Hade precis fått ungarna i sängen, skulle själv sova och himlen öppnade sig. Åskan var öron bedövande och jag väntade på att talet skulle rasa in. Ni vet att ibland när de blixtar så ser man blixten men oftast inte. Här lös hela mitt rum upp ungefär 5-6 gånger i minuten, det var het stört! Tyckte så synd om min värdmamma som körde bil, eller sniglade sig fram snarare. Tänkte bara upplysa er om att det var sjukt! Ett hus i Goring började till och med brinna.
Kärt återseende
Då ska man till Ikea med Ally och hans mamma, snacka om att jag är övertaggad!
Härliga tider
Fredag, jag var inte människa när klockan ringde imorse! Så. Himla. Trött. Provet tog verkligen på krafterna. Blev som alltid en timmes jobb på morgonen innan jag gick till gymmet för zumba. En prommis hem och jobb i ett par timmar innan jag tog ut tallie och njöt av solen lite. Hämtade pojkarna vid fyra och en timme senare drog vi på cricket i en närliggande by. Jag och min värdmamma tog ut Tallie på en härlig prommis och så himla fin natur och by. Vi kom hem lagom till Spanien- Holland, tacos framför tvn och ba fotboll. Soft kväll! Att kalla det jobb känns inte så hemskt, hehe. Blir tidigt kväll för mig, ska upp i ottan imorgon igen. trevlig helg!
Älskar thatched cottages, risig bild dock
Slitit sig ut till friheten
Igår var dagen kommen som ni vet. Min cpe exam. För er som inte vet är detta det svåraste engelska provet för människor som inte har engelska som första språk. Klarar jag det här jag kan säga att jag är flytande på engelska, det är liksom mitt bevis. För många är provet viktigt för universitet osv, för mig så är det mest en rolig grej och bra att ha på cv:t. Vi började vid nio, skrev till strax efter 1. Då gick jag och tre från min skola för att äta på en härlig fransk resturang. Vid halv fem var det dags för speaking. Jag lider ju ibland av mun diaree men det gick fint ändå. Skriv delen var jag väldigt nervös över men skulle vilja påstå att jag klarat mig bra på de flesta delarna. Dock vet vi inte förän om sex veckor (24e juli). När vi äntligen var klara tog jag och klassiarna oss en öl och snackade. Härliga kisar det där! Kom hem vid åtta, fick en god middag och kollade vm med grabbarna i huset. En fantastisk dag trots att min hjärna var trött som gelé. 
Alois (fransman) Maya (dansk), Sarah (tysk) och lilla jaaaag!
Typ världens mest pittoreska gata
Sanningens ögonblick
Då sitter jag här på stationen och inväntar de 15 minuter sena tåget (tur att jag var ute i god tid) kan inte fatta att klockan fem är engelska provet över. Det enda provet jag har pluggat i nio månader för att klara av, håll alla tummarna för mig nu! I väntan på nästa steg i livet
Dagen man vet förändrar sitt liv. Jag tror att alla har några datum genom livet som de alltid kommer att minnas, både på bra och dåliga sätt. Dagar som har varit stora milstolpar. Personligen har jag två dagar som förändrat mitt liv, två datum jag alltid kommer bära med mig. De flesta tror jag samlar ihop tre till tio av dessa datum under sin livstid. Endast tjugo år gammal och det är en månad kvar tills min nästa livsförendrade dag är kommen. Den elfte juli, dagen jag lämnar Au Pair livet, England, fantastiska människor och ett helt liv för ett nytt. Ett nytt liv som samma dag kommer styra kosan mot studier eller jobb. Samma dag som flytten hem till Sverige går kommer beskedet om framtiden. Universitet eller inte? Stockholm eller Uppsala?
Jag älskar dessa förändringar då de innebär något nytt, även om mitt hjärta krossas av att behöva lämna allting hära så har jag ett nytt liv att se fram mot, en ny chans att möta fantastiska människor, lära mig mera i livet och framförallt vara nära min familj.
Mitt liv lär ha flera dagar som dessa och jag ser fram mot varenda en av de, för varenda gång man passerar en stor milstolpe förändras livet på ett eller annat sätt. Även om det inte alltid kommer vara positivt så är det en utmaning. Jag hade gärna tackat ja till att plugga tre år på universitet här och endast varit i Sverige över sommaren. Dock har jag en ny chans senare i livet att återvända till detta land. Just nu längtar jag efter min säng, min tjock tv, att krama om familj och vänner, äta svensk mat, ha bättre Kommunaltrafik och leva ett svenskt liv. Vi ses om en månad när och kära! En ynka månad som på mer än ett sätt kommer förändra mitt liv.
Tisdag
Fick lite sovmorgon imorse innan dagen drog igång. Vi (jag, kids och värdmamma) tog oss till skolan där killarnas klass hade ett litet "uppträdande" för föräldrarna och resten av skolan + personal. De körde en sketch om vm, med fakta, dans osv , riktigt imponerad av hela klassen. Fortsatte med en pw till gymmet följt av mördarpasset, som var helt okej idag. Känner att jag iaf är lite lite starkare. Prommis hem, ut med tallie och sedan spendera eftermiddagen i solen med plugg. Note to self: kom ihåg solfaktor nästa gång. Resterande av kvällen har varit mestadels långsam, inte mycket nytta osv. Ska försöka plugga lite till om en stund. Hoppas ni har haft det roligare
En helg i glädjens spår
Så, efter lite fördröjning tänkte jag att det äntligen var dags att uppdatera er om helgen som varit. Jag mötte upp tjejerna inne i Paddington vid ett tiden och vi drog oss genast till Wembley för att hitta en pub. Blev the Torch som jag, Bella, Oscar och company var på innan fa-cup semin för två år sedan. Vi njöt i solen i timmar, satt och pratade, åt lite och drack en och annan öl. Fantastisk eftermiddag. När klockan närmade sig spelnings dags vinkade Annie och ja hejdå till Emina och rörde oss mot arenan. 5 Seconds of summer var förband och levererade över min förväntan! När one direction sedan kom på blev jag nästintill chockad. vilka fantastiska och hängivna fans de har, all cred till dem! Konserten i sig var även den över förväntan och vi dansade och sjöng med som små flickor, alltid kul att se live musik.
Hemvägen efter konserten var låååång, men efter omvägar, köer osv kom vi tillslut hem till Emina. På lördagen tog vi seg morgon, checkade ut och rörde oss mot Reading där de checka in på ibis. Vi gick runt lite i affärer innan jag mötte upp Paul och Ally. Fick skjus hem till mig för att byta om innan vi drog till Ally för att käka middag. Vid åtta mötte vi upp Annie, Emina, Paul, Lewis och Cat (Lewis kompis, skön tjej!). Lite drinkar och häng i beer garden innan vi skulle dra till Reading, men dittan och dattan hände på vägen så jag drog ist med hem till Ally.
Tråkigt att inte hänga lite mer med Svennisarna men vi ses igen om 1,5 månad så känns okej ändå.
På söndagen drog jag hem och började plugga samt läsa "the fault in our stars". När familjen kom hem drog jag igång vattenkrig med pojkarna, sen har de en slip and slide (en plast grej man kan glida på, som en mini rutschkana) som vi gled runt på. Fortsatte dagen med en härlig sunday lunch i solen. Efter det körde jag mer plugg och läsning följt av pingis med mina pojkar. Däckade fint med plugget senare men vaknade av sms. Slutade tjugo minuter senare med att jag, Rebecca, Giulia, Magnus och Lewis var på puben för lite middag och snack. Bra fint avslut på en otroligt bra helg!
Lite bilder från helgen, kul att Emina iaf fick vara med på en bild ;) hahaha
En tröttis
Alldeles för trött för att blogga. Helgen har varit intensiv men grym. Nu ska jag läsa lite och sen sova, ni får en update imorgon. Natti natti
Som jag har längtat
Att vakna upp på fredag morgon och inse att man ska få träffa sina svennisar igen. Emina åkte hem redan efter tre veckor och Annie har jag inte sett sen Ron Pope i februari. Nu har de alltså befunnit sig i England i ett dygn och om några timmar är jag påväg till London för att träffa dem!! Men först ungarna, Tallie och ett pass på gymmet.
Lyckligt lottad
Kollade igenom gamla resebilder på datorn. Framförallt resor med familjen. Varje gång jag kollar på bilder från USA blir jag helt varm men samtidigt lite nedstämd. De resorna var så fantastiska, så roliga och då bra. Jag är så lyckligt lottad för att ha en pappa som hittar dessa pärlor, en bror som är en kompis och en mamma som drar "morsan skämt" och gör allt lite bättre. Dessa familjesemestrar kommer jag bära med mig livet ut och kan redan nu fantisera om hur jag ska göra sånt med min egna familj en vacker dag. Vad som gör mig lite nedstämd är att allt eftersom åren går så förändras allting. Mycket blir bättre men vissa saker lämnar stor saknad. Jag skulle vilka påstå att jag nog är närmare min familj nu än någonsin tidigare men faktum är att min bror inte kommer bo i rummet bredvid mig när jag kommer hem. Han och jag kommer inte sitta och muppa oss vid matbordet och familjesemestrar med oss fyra finns nog endast i drömmarna framöver.
Dock gör detta på ett sätt att allting vi upplevt hittills blir mer värdefullt och jag är så lycklig över alla minnen och bilder vi har skapat. Idag, och ikväll längtar jag efter er .. Min fina familj!
En vanlig torsdag
Dagen har varit bra, började med bodypump imorse. En promenad på det, sen ett x antal timmar i solen med näsan i en bok. Hämta killarna, stanna vid lekplatsen och mingla med mammor. Hem, mat, lite soffhäng och mera läsning. Min dag helt enkelt!
Varför ska jag alltid börja för tugnt så jag knappt kan stå i slutet av passet?
Så sant, så sant
Vissa kan ju
Vänner, hoppas ni har haft en fin dag. Jag började dagen med att efter två timmars jobb på morgonen med ett pass på gymmet. Självklart prommis dit och hem för att inse att ja glömt breven jag skulle ta med och posta. Får därför cykla på min cykel som har bestämt sig för att sätet inte ska kunna höjas utan vara i kortis längd. Alltså ser jag ut som en jätte på en clown cykel numera, score!
När jag kom hem var klockan ett och jag fick mig en välförtjänt lunch innan de var dags för en timme med tallie. Fortsatte med lite dammsugningen och läsning (för nöje för en gångs skull) innan jag hängde med Ally i några timmar. Vi kollar nästan alltid (eftersom vi är sega nördar) på ett avsnitt av Miranda när vi hänger. Går inte låta bli att skratta högt åt den serien, se värd! Nu ska jag nöjes läsa lite till innan det blir en halv tidig kväll, på återseende!
Vänskap är fint
Idag tänker jag på min fina tärnan extra mycket. Önska mer än vanligt att jag var i Sverige idag. Du är bra du min vän!
När en fantastisk era övergår i en annan
Jag har minnen från mitt fotballslag långt tillbaka i tiden. Men de som jag själv kommer ihåg är från min store idols första år i klubben. Ungefär vid samma tid som Frank Lampard kom till Chelsea började mitt intresse för fotboll och klubben väckas till liv på allvar. Under dessa 13 år har denna unge mittfältare utvecklats till något av en gud, en övermänsklig fotbollsspelare men framför allt en idol och förebild för många, därbland mig själv. Jag har många matchtröjor med nummer åtta på ryggen och det är ingen chock att jag valde nummer åtta i fotboll och ville även ha det nummret i innebandy.
I trean när vi skulle hålla ett hyllningstal i svenskan valde jag Frank Lampard. Det stod mellan de två killarna jag alltid haft som förebilder, min fantastiska storebror eller denna man. Jag valde tillslut min stora fotbollskärlek. Tänkte ge er några citat från mitt tal: "Frank Lampard har prydit ryggen på alla mina matchtröjor och Frank Lampard har berört mig till tårar, tårar av både glädje och av sorg."
"Detta tack vare att jag hade en förebild, någon som jag ville vara som. Frank Lampard fick mig att vilja vara något större än mig själv, att sprida glädje och hopp till min omgivning. "
"Om det blir så att han lämnar klubben till hösten kommer han göra det som den bästa någonsin, som någon som förändrat min och så många andras syn på klubben och sporten. Med mycket hjärta och vilja har han lärt mig att det enda som krävs för att lyckas är att vilja mer än alla andra och älska det man gör. Han har lärt mig det viktigaste i livet, tror du på dig själv kan du gå hur långt som helst. "
Om man bortser från det faktum att texten är för ett tal är det sanningsenligt. Frank Lampard var, är och kommer vara en människa som alltid har påverkat mitt liv. Jag twittrade nyss om att han är den första mannen som på riktigt krossat mitt hjärta och det stämmer ganska så bra. Bara det faktum att han är en av huvudpersonerna till att jag har valt sport framför ett "tonårsliv" visar hans inverkan på mitt liv.
Jag kommer aldrig glömma hur jag övertalade Frida & Becca att vi skulle minsann åka till London över den sista hemmamatchen förra säsongen, då det inte stod klart att han skulle signa ett år till och om det var så att min hjälte skulle lämna klubben skulle jag, tillsammans med alla hans andra fans få säga hejdå. Det jag känner nu är inte mycket alls. För mig är det för surrealistiskt att han inte kommer vara Chelsea på pappret nästa år. Dock är jag övertygad att på samma sätt som han alltid är i våra hjärtan, är Chelsea alltid i hans och att det bara är en tidsfråga innan han har en roll i klubben igen.
Tack för allt, klubbens bästa spelare, men framförallt min stora idol!
Det kliade lite för mycket i fingerspetsarna
Råkade beställa hem tre böcker från amazon, 135 kronor och om ett par dagar är de hos mig. Jag har dock lovat mig själv att jag inte ska läsa förän jag gjort provet, detta är liksom min belöning till mig själv. Fiffigt va? Måste även tillägga då min käre vän Lewis trodde att "How to fall in love" var en självhjälpsbok att det är en vanlig skönlitteratur. Hoppas att kärlek ska komma naturligt utan en massa böcker!
I'm finding my heart, using my hands
Sen jag flyttat hit har jag fastnat för Birdy och hon är numera upp och kampas med P!NK om att vara bästa kvinnliga artisten i mina ögon. Låten "Light me up" kommer alltid att får mig att tänka på england och mitt liv som au pair.
Bara för att det äger att älskar böcker
Denna dagen har spenderats so far med näsan i datorn, läst om engelsk grammatik, skrivit en report, kikat på datorer och även gjort mig en liten lista av böcker jag ska beställa så de dimper ned i min svenska brevlåda lagom tills jag kommer hem. Just nu har jag bestämt mig för två av Alex Schulmans böcker, tänkte klicka hem en Malcom Gladwell bok har inte bestämt vilken ännu. Vill även ha ännu en bok om psykologi. Är också nyfiken på Sigge Eklunds böcker så lär bli ett par där också, slutligen vill jag beställa några lättlästa böcker. Lär svida i plånboken när det är dags att lägga beställningen, men det är de värt!
Malificent
Planen var att plugga igår kväll, men eftersom jag pluggat och tränat hela dagen tyckte jag att jag förtjänade att gå på bio. Blev Malificent i Didcot med Rebecca, det är en version på törnrosa (sleeping beauty) absolut sevärd film! Angelina Jolie är helt fantastisk i rollen, så sväng förbi en bio i veckan. Ni kommer inte ångra er!
